Jag läser en blogg som jag har följt väldigt länge, det är Angelica Larssons blogg. Hon är en 20 årig tjej som bor tillsammans med sin sambo och sin dotter Thindra som är ett år i Kungsbacka, lite utanför Göteborg.
Hennes blogg tycker jag om väldigt mycket då hon berättar mycket om vad hon har gått igenom och vad som händer i hennes liv. Från att ha haft en pappa som har misshandlat henne och hennes familj till att hon idag är stark tjej som står på egna ben och har tagit ett beslut att blivit ung mamma.
Hon blev lämnad under graviditeten men bor nu tillsammans med Thindras pappa. Jag älskar att läsa om hennes vardag som ung mamma och vilka motgångar hon har fått möta på sin väg genom livet.
Angelica är en jättego tjej och jag har fått äran att få samarbeta med henne på hennes blogg. Hon ska starta ett nytt projekt på hennes blogg som heter "Ung tjej idag" där tjejer ska få skriva berättelser om något som de har varit med om i sitt liv. Något förflutet...
Jag har valt att skriva om mitt liv och mitt förflutna. Arikeln hittar ni här!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jättestarkt som sagt! Jag har det likadant som du. Fast dem har inte separerat. Jag har haft en jättetuff uppväxt! Och har också fått ta hand om pappa. Fast det verkar som att min dricker mindre än vad du berätta att din pappa gör. Jag har också tömt hans ölburkar och liknande och fått hjälpa han in i sängen vissa gången. Han är mitt allt och jag gör ju allt för honom.
Precis! :) VIll du prata så kan du ju skriva till mig om du vill. Antingen via blogg eller mail (anniie_f@hotmail.com) Skönt att man inte är ensam som sagt!
Otroligt starkt att öppna dig så offentligt Emme och ventilera dina upplevelser! :)
Stor kram från mig till dig!
Hej. Har precis läst din berättelse i Angelicas blogg. Starkt av dig att vara så öppen med dina erfarenheter!
Undrar dock en sak... vad säger din familj om det här? för på ett sätt hänger du ju ut dem också, även om det inte är det som är syftet..
Jag vet inte riktigt vad dom kan säga om det här.. Jag tror dom tycker att jag är stark som berättar. Jag har inte nämnt några namn och det är få som vet vem jag är och vad jag har gått igenom, så jag tror inte min familj ser på det som att jag "hänger ut dom".
Jag vill bara förmedla vad jag har varit med om, det handlar inte om att hänga ut min familj!
nej, alltså det var det jag förstod, att det handlade inte om att hänga ut, eller hämnas eller vad som helst.. men jag tänkte bara.. ja
Ingen fara :-)
Skicka en kommentar