Känns verkligen inte som att jag har flyttat hemifrån, har jag det? Det känns bara som att jag hälsar på någon i Kalmar, men att jag kommer hem snart igen. Kan ju kännas så bara för att jag bor tillfälligt hemma hos Sophie också.
Mamma berättade igår vid våran middag att hon hade gråtit påvägen hem från Kalmar när vi hade skilts åt. Usch, då fick jag nästan tårar. Mamma som aldrig brukar gråta för sånna saker (i allafall väldigt sällan). Hon hade lyssnat på hennes favoritlåt med Ted Gärdestad, Låt kärleken slå rot. Så hade hon haft högt ljud på och börjat gråta när hon tänkte på att skulle åka hem till ett tomt hem. Usch! Jag tror också jag fick tårar häromkvällen när jag tänkte på allting här hemma. Hemma = Norrköping! Men sen går det ju självklart över. Har det jättebra i Kalmar med alla tjejer där, men det blir ju aldrig som vänskapen här hemma såklart. Har ju kännt mina älsklingar i 10 år här hemma så. Men jag trivs jättebra med dom som jag umgås med i Kalmar, så det är jättebra!
Nej, nu orkar jag inte skriva mer i mörkret. Vi hörs antingen när jag har kommit hem ikväll (ca 23) eller så hörs vi kanske i morgon! Pusspuss!
Mamma, saknar dig redan♥
2 kommentarer:
buss 835, inte sant? ;)
yepp, tar den till oskarshamn ;) Men det ar langre till Kalmar.. :)
Skicka en kommentar